God dagens.
 
I förmiddags va jag och Milou hos en kompis jag inte träffat på länge. Vi prata allmänt om allt möjligt och catcha upp så som man gör när man inte setts på ett tag. Jag sa att det känns som att jag aldrig är nöjd med något. 
 
Jag har alltid strävat efter att jobba heltid men när jag väl har gjort det har jag tröttnat på arbetet ganska snabbt. När jag va mammaledig kunde jag knappt bärga mig att få börja jobba igen, när jag nu jobbade igen så kunde jag knappt vänta på att det skulle vara över. 
 
Det känns som att oavsett om jag jobbar eller går hemma så är jag inte nöjd.
 
Jag tror jag alltid har varit sådan. Jag har tröttnat snabbt på jobb, på att gå hemma, på skolan. Jag är rastlös samtidigt som jag bara vill göra någonting kul, eller någonting som känns meingsfullt.
 
På vägen hem fortsatte jag mina tankar på det där och kom fram till att jag kanske behöver någon slags balans i det hela? Kanske ska jag nöja mig med att jobba deltid ett tag? Kanske ska jag börja med att läsa matte och engelska B som jag så länge funderat på att göra? Kanske ska jag göra något på deltid så att jag också kan vara hemma på deltid? Dela upp det så att jag får lite av varje?
 
Jag började fundera på vad det är jag vill egentligen? Det har jag ju aldrig vetat. Just precis nu så vill jag vara hemma på deltid, det vet jag. Så jag tror att jag har börjat forma någon slags plan för den närmaste tiden.
 
Jag ska se om jag kan plugga matte och engelska B via arbetsförmedlingen, på så sätt slipper jag csn och jag har fortfarande min rätt att stämpla och alltså få 80% av min inkomst som jag haft senaste året. Det är garanterat inte mycket, men bra mycket mer än om jag bara skulle ta bidraget från csn. 
 
För det är här jag alltid ångrar mig när jag tänker på att plugga. Jag vill inte ta csn lån, jag har förlikat mig med att göra det om jag ska utbilda mig till någonting vettigt, som jag också är säker på att jag vill jobba med senare. Men eftersom jag alltid har varit osäker så har det bara känts meningslöst och som att jag drar på mig skulder i onödan. Sen har jag ju alltid hellre velat tjäna pengar. Jag vill lixom få in pengar så att man också kan göra saker eller köpa saker. Jag vill inte behöva tänka på och vända på varenda krona för att gå runt.
 
Går det inte via dom så ska jag kolla upp möjligheterna på komvux och om man kan lösa inkomsten på något sätt. 
 
Efter det, beroende på när jag är klar, så ska jag söka en utbildning. Jag tror att jag vet vad jag vill läsa till nu. En utbildning där det finns möjlighet att jobba inom flera olika inriktningar.
 
Är jag klar snabbare än vad jag väntat mig så letar jag nog efter något tillfälligt jobb medan jag väntar på att utbildningen ska starta igång. Kommer såklart hålla utkik redan nu, kanske kan jag jobba deltid samtidigt ifall det blir att läsa via komvux?
 
 
Jag avundas verkligen alla som vet vad det är dom vill göra yrkesmässigt för det har jag aldrig vetat. Jag bara testar och testar för att komma fram till att det inte är något för mig. Det börjar bli störande. Jag vill ha min stabilitet i yrkeslivet nu. Jag börjar bli trött på det här.
#arbete, #avundsjuk, #framtiden, #framtidsplaner, #plugga, #skola, #tankar, #velig,

Kommentera

Publiceras ej