Igår slog det till, sakta men säkert. Kl 22 ungefär låg jag och grät i sängen för jag hade så ont i kroppen och på huden, så som jag får när jag har feber. Misstänker att jag hade ganska hög feber då. Va orolig för hur jag skulle kunna och orka ta hand om Milou om/när hon vakna på natten, David jobba givetvis dygn.

Självklart hade Milou en jobbig natt och gallskrek i stort sett konstant mellan halv 3 och halv 5 i natt. Ipren hade kickat in någorlunda då i alla fall så det gick, men det va jävligt kämpigt.

Kl halv 6 i morse ringde klockan och jag förberedde mig för att kolla upp hur det fungerar med dagis när jag är sjuk och sjukanmälde mig till jobbet. Kändes både retligt och fick dåligt samvete. Men det är ju inget att göra åt.

Tanken va att jag skulle gå ner med Milou till dagis när hon vakna. Men hon sov såklart länge idag efter den jobbiga natten och jag orkade aldrig gå ner. Jag hade för ont i kroppen. David kom hem strax efter att hon vakna och eftersom han jobbar dygn med jour så fick hon ändå va på dagis så han gick ner med henne då han haft en väldigt jobbig natt på jobbet.


När David varit hemma ett tag så tyckte han att han mådde lite väl dåligt för att ha sömnbrist så han tog tempen, och visst hade han feber han med. 39,6. Snacka om att vi måste blivit smittade av Milou. Dom där jäkla dagisbacillerna...

När det va dags för Milou att komma hem från dagis igen så fråga jag om hon kunde få vara hos mamma och dom en stund idag, vilket gick bra. Mamma sa att hon lika gärna kan sova där också. Så där är Milou i natt.

Jag och David har bara sovit till och från hela dagen. Nu har jag legat och vridit och vänt på mig någon timme, verkar inte kunna somna.. Har frusit och badat i svett om vart annat, men just nu är jag väldigt varm.

Saknar Milou nu och känner mig så dålig att jag inte orkar ta hand om henne.
Har legat och kollat på bilder och filmer på henne en stund. Men så är jag väldigt tacksam över att hon kunde sova hos mormor och morfar där hon har betydligt roligare just nu och där dom orkar engagera sig och tar sig tid för henne.

En bild dom skicka från dagis under inskolningen 🙂


Kommentera

Publiceras ej