Igår börja jag med att ta tag i all skit vi skulle köra till tippen, vilket va en del som skulle bäras ner 3 trappor. När jag hade fått ut nästan allt åker dörren igen och helt plötsligt va jag utelåst utan nycklar och utan telefon.. 

Snacka om att bli trött på sig själv, speciellt när man väl har orken och viljan att göra något vettigt. Bara satte mig på en stol i trappuppgången ett tag och tänkte att det kan ju inte vara så långt kvar tills David slutar.. Men efter lite övervägande så gick jag tillslut upp till grannen och förklara läget och bad om att få låna telefonen, så tillslut ringde jag en kompis och bad henne hämta mig och köra till Davids jobb så jag kunde hämta hans nycklar. 
Under tiden jag vänta på att hon skulle komma så bjöds det på kaffe och skrattades lite åt min klantighet hehe.

Jag hann aldrig till tippen så lasta klart bilen så det bara va att åka idag. 

Och mycket riktigt vakna jag pigg och kände att idag ska jag vara produktiv så jag starta både disk och tvätt och körde skiten till tippen för att sen lämna av David på jobbet. Allt innan klockan slagit 12 ens. Kände mig så jävla duktig hehe.

Men när jag kom hem tog det tvärstopp. Kände mig helt slut i kropp och sinne så va bara att lägga mig på soffan och vila lite. Tillslut somna jag någon timme men va lika trött när jag vakna.
Lite frustrerad över att jag ville greja här hemma men va så trött och hade så ont i kroppen gjorde jag ett försök att komma ut med min bror en stund. Men kroppen hade helt enkelt gett upp så det blev en vilodag/kväll i stället.
Nu ska vi mysa ner oss i ett bad sen blir det sova för min del i alla fall.

Så får vi se vad kroppen säger i morgon.
God natt från en sliten mig.