Igår ringde jag till en frisörsalong för att boka en klipptid till Milou. Jag har aldrig lixom tänkt på att det kan vara en grej som hon kan behöva vänja sig vid så jag tänkte att nu är det dags. Egentligen vill jag ju inte klippa av hennes hår men eftersom hon vägrar toffs och hårspänne och allt annat som man kan ha i håret utom hatt, så kände jag att vi måste klippa av luggen som hon ständigt har i ögonen.
 
Frisören jag prata med fråga om det är första gången och hur gammal hon är, han rekomendera då att det är bättre att föräldrarna testar hemma några gånger först så att barnet får lära sig och så man ser hur det reagerar och om det går.
 
Så i stället för att ringa till en annan salong så gjorde jag såklart det. 
 
Jag satte henne i sin stol framför barnprogram och dom första 10-15 minutrarna fick jag inte röra hennes hår överhuvudtaget. Men tillslut gick det okej och jag tänkte att jag tar det viktigaste, nämligen luggen.
 
(Hur tänkte jag? Jag har ju aldrig klippt något hår i hela mitt liv och så tänker jag att det är en bra idé att testa att klippa Milou själv? Jag kan ju inte ens klippa rakt!)
 
Så jag tänkte att jag klipper lugg på henne. Jag började med halva och försökte mäta upp så att det inte skulle hamna i ögonen. Jag ville ju vara snabb också innan hon tröttna eller skulle få för sig att jag inte fick röra igen. Så jag börja och jag tog lite i taget så det inte skulle bli för kort. Sen resten. Tänkte att det gick ganska smidigt ändå.
 
Sen gick jag runt och kolla på henne och fick en spark av ångest i magen. Vad fan har jag gjort?! Är det ens möjligt att vara såhär dålig?
 
 
Jag har ju för fan klippt allt hår i främre halvan av huvudet typ. 
 
Jag skickade bilder till David och sa att jag har förstört vårat barn. Jag ville inte skicka henne till förskolan idag och jag vill bara att det ska växa ut igen.
 
Ska man tänka positivt så gör det ju sin funktion i alla fall, håret kommer absolut inte i ögonen längre. Det lägger sig dessutom åt sidan som på den sista bilden oftast märkte jag, så man ser inte heller exakt hur jävla dåligt utfört det är.
 
Usch jag tycker synd om henne. Tur hon inte är så medveten än. Men ju mer jag kollar på det desto mer tycker jag att det är ful sött. Men det är väl vad jag måste övertyga mig själv om kanske.